matildaawiklund

Jag brukar vara himla bra på att lägga upp egobilder, utom på min egen blogg, som kanske är det enda stället jag kanske borde.

Lägger därför upp en bild som framför allt är till för att visa min nya oerhört supertjusiga mascara från L´Oreal!

Jag tänkte skriva av mig lite vad jag anser när det kommer till kärlek.

Om man skulle ha (o)turen att hamna i något typ av förhållande med mig så kan det kanske oftast låter som att jag är nojjig, och måste ha bekräftelse på att det är on eller off.
Jag blir frustrerad när jag inte vet.
Men det är å andra sidan det enda jag behöver veta. Det behöver inte vara så att "hey, we're a couple", men något sorts engagemang över att just han som jag tycker om och vill vara med, tycker om mig precis lika mycket och tycker om mitt sällskap som jag tycker om hans.

Sen kan jag själv kanske inte bli jätteförvånad om jag skulle uppfattas ha något slags kontrollbehov.
Det har jag inte. Jag blir bara sådär löjligt gulligull ni vet.

Han kan inte heller krossa mitt hjärta genom att dumpa mig.
Han skulle däremot krossa det om han lät mig tro att han ville vara med mig.
Han skulle krossa det ifall han glömde bort mig, och valde mig i andrahand.

Men han krossar det inte av att säga nej, och jag vägrar att gråta.
Varför ska man fälla tårar övar någon som får dig att gråta?
Svar: För att man är dum i huvudet.

Har känt mig oerhört kreativ idag.
Har både påbörjat en ny låt, funderat på en gammal, och spelat in en låt som jag även la ut på youtube.
Den är dock hemligstämplad, så jag vet inte riktigt om jag törs länka den, hehe.

Morgonen började med att jag hade tänkt klippa ut en massa tidningspapper och klistra fast på mitt vita mobilskal.
Eftersom jag inte hade något passande lim så valde jag att istället rita på det med en promarker.

Det blev lite såhär:

Älskar att bläddra bland  bilder på weHEARTit.com 
Jag skulle verkligen kunna sitta där och drömma mig bort hur länge som helst. 

Jag skulle misstänka att min blogg är lite bitter. 
Det är egentligen inte meningen att jag ska försöka framstå som så bitter som möjligt, även om jag i många fall kanske gör det, vilket jag förstår att ni tycker. 

Tänker just därför fortsätta att vara bitter. 

Jag var på en fest en gång där många människor fick i sig lite förmycket alkohol och slutade hängandes över toaletten. 
Dagen efter skriver en av personerna som inte fick i sig för mycket att personen i fråga hade jättetrevligt på festen, men att den som sagt slutade illa för många, utom just honom/henne.

Vad som egentligen är väldigt underhållande med detta är att personen är i ett förhållande, men lyckades cheata med någon annan.

Detta är så himla, himla, himla roligt eftersom den som "förstörde" sitt liv mest är att det är denna, som antagligen väljer att glömma det som hände. 

Snälla, söta, rara och fina människor där ute. 
Om ni gör något dumt så tror jag ärligt talat att det är bättre att inte förneka det.
Åtminstone inte för dig själv.

Vissa som känner mig kanske vet att jag är stormtokig i Joaquin Phoenix. 
I alla fall i vissa perioder. Han är så himla läcker. 
Jag satt och googlade på Stephen Kings namn, och letade mig bland hans filmer, vilket resulterade i att jag hittade bilder på Phoenix döde bror River. 
Man kan väl säga att det där med good looks går i familjen:

Idag är det alla hjärtans dag. 
Eller alla krossade hjärtans dag. Det beror lite på hur man ser det. 
Själv är jag både för och emot denna dag, och kan verkligen hålla med alla människor som säger att dagen bara är till för att hålla chokladfabrikerna i rullning. 
Samtidigt blir jag så himla glad och rörd av läsa allt fint som människor skrivit till varandra i tidningen. 

För två år sedan gjorde jag mest troligt ingenting på alla hjärtans dag. 
För ett år sedan mös jag tillsammans med amanda på alla hjärtans. 
I år tänker jag faktiskt pussas. 

Vad är man när man är stark?

När spelade i min sista teaterföreställning tillsammans med Teater Vilja så handlade den om väldigt blandade känslor som handlade om just det. Att vara stark, och kämpa. 
Moa spelade en tjej som får en panikångestattack. 
Linns bästa kompis skulle flytta från Piteå till Göteborg. 
Deniece hade aldrig lärt sig cykla men fick en cykel av sin låtsaspappa hon inte tyckte om. 
Jonas spelade en kille vars bästa vän dött i en bilolycka. 
Jag spelade samma killes flickvän. 

Detta ägde rum i Maj förra året. 
Jag hade en ganska klar bild av hur jag trodde jag skulle reagera om min eventuella pojkvän dog, och spelade efter vad jag trodde skulle hända. 

I juni råkar en god vän till mig ut för en olycka, där hennes pappa och bästa vän omkommer, och hon ligger nersövd i dryga tre veckor.
Såklart reagerar jag inte som jag trodde. 
Jag som alltid bölar annars grät bara litegrann och varvade detta med att vara i totalchock, helt stirrig. 

Hon har visat mig vad det är att vara stark. 

För även fast hon har fått kämpa genom både psykisk och fysisk smärta så har hon lyckats.
Och hon har verkligen alltid, alltid hållit huvudet högt.