065 - såkallad "arbetsskadad"
Många vet nog att jag har spelat teater i väldigt många år.
Detta är någonting som har gjort att jag ser småfel i jävlat varje film jag ser (som har småfel).
Till exempel: Killen tar mod till sig och går fram och kysser tjejen.
Vi ser allting från hans perspektiv, med hans bakhuvud mot kameran. Hans huvud är vridet åt höger.
Vi får se kyssen från andra sidan, så vi ser hans ansikte, och nu är hans huvud vridet åt hans vänster.
Han har alltså inte vridit på huvudet utan det är ett slarvfel, som dom inte har fixat.
JUST det felet finns i så himla många filmer, och det är så jävla fult.
Just sayin'.
Detta är någonting som har gjort att jag ser småfel i jävlat varje film jag ser (som har småfel).
Till exempel: Killen tar mod till sig och går fram och kysser tjejen.
Vi ser allting från hans perspektiv, med hans bakhuvud mot kameran. Hans huvud är vridet åt höger.
Vi får se kyssen från andra sidan, så vi ser hans ansikte, och nu är hans huvud vridet åt hans vänster.
Han har alltså inte vridit på huvudet utan det är ett slarvfel, som dom inte har fixat.
JUST det felet finns i så himla många filmer, och det är så jävla fult.
Just sayin'.
037
Orkar fan inte, hahahahahahahahahaha
rikard sandberg janzon, emil wiklund, ni är det fulaste som finns
rikard sandberg janzon, emil wiklund, ni är det fulaste som finns
036 - att bli tagen på allvar
Tycker att det där är sjukt beroende på.
Sen jag var 9 år har jag känt Eleonor Lundholm, och många gånger tycker jag att hon är som en extra-mamma, för hon har verkligen, verkligen gjort mig till en helt annan person än vad jag skulle ha blivit om jag inte träffat henne.
Jag skulle mest troligt vara väldigt mer ytlig, och därför tackar jag henne innerligt.
Jag ringer henne och berättar om min största idé till projektarbete i 3an.
Det första hon säger angående idén är "Oj så roligt, oj så kul!!!".
Jag vet att när jag imorgon går fram till mina lärare och föreslår idén så kommer det nog kanske finnas lite tveksamhet i det.
Det är klart att det kommer finnas, dom vet ju inte. Dom har aldrig sett mig göra det jag har tänkt.
Blir tokig på bara tanken, för jag vet att jag kan.
Sen jag var 9 år har jag känt Eleonor Lundholm, och många gånger tycker jag att hon är som en extra-mamma, för hon har verkligen, verkligen gjort mig till en helt annan person än vad jag skulle ha blivit om jag inte träffat henne.
Jag skulle mest troligt vara väldigt mer ytlig, och därför tackar jag henne innerligt.
Jag ringer henne och berättar om min största idé till projektarbete i 3an.
Det första hon säger angående idén är "Oj så roligt, oj så kul!!!".
Jag vet att när jag imorgon går fram till mina lärare och föreslår idén så kommer det nog kanske finnas lite tveksamhet i det.
Det är klart att det kommer finnas, dom vet ju inte. Dom har aldrig sett mig göra det jag har tänkt.
Blir tokig på bara tanken, för jag vet att jag kan.
031
Har hört att min blogg är ganska bra, just för att jag oftast inte skriver en massa trams.
Nog för att jag har skrivit ganska obetydelsefulla inlägg de senaste dagarna.
Jag tycker om många människor, och min vänskapskrets består av väldigt blandade människor.
För 3 år sen hade jag nog aldrig trott att det skulle bli så blandat som det blev, och aldrig heller hade jag trott att jag skulle hålla på med det jag gör. Jag har förändrats så himla mycket - till det positiva enligt min mening, kanske negativa enligt andra?
På estet finns det många blandade människor, och om man går estet så blir man automatiskt rankad som estet, oftast i lite negativ benämning.
Tror att det mestadels är esteter som kommer läsa detta, men till alla er andra:
Esteter är det bästa som finns.
Det finns inte mycket fördomar - på riktigt.
Jag blir tokless människor som inte kan se att folk de kände för 3-4 år sedan kanske är en helt annan människa idag. Jag står heller inte ut med tanken på att dessa personer in kan acceptera att man kallar dem lite fördomsfull.
Hur som helst så har jag ingen aning om vart jag vill komma med detta.
Kanske vill jag säga att livet blir så mycket mer intressant om man har vänner i olika kretsar, och var för guds skull inte rädd att bli klassad som lite knäpp.
Ni vet väl att ni blir så mycket mer intressant då?
Nog för att jag har skrivit ganska obetydelsefulla inlägg de senaste dagarna.
Jag tycker om många människor, och min vänskapskrets består av väldigt blandade människor.
För 3 år sen hade jag nog aldrig trott att det skulle bli så blandat som det blev, och aldrig heller hade jag trott att jag skulle hålla på med det jag gör. Jag har förändrats så himla mycket - till det positiva enligt min mening, kanske negativa enligt andra?
På estet finns det många blandade människor, och om man går estet så blir man automatiskt rankad som estet, oftast i lite negativ benämning.
Tror att det mestadels är esteter som kommer läsa detta, men till alla er andra:
Esteter är det bästa som finns.
Det finns inte mycket fördomar - på riktigt.
Jag blir tokless människor som inte kan se att folk de kände för 3-4 år sedan kanske är en helt annan människa idag. Jag står heller inte ut med tanken på att dessa personer in kan acceptera att man kallar dem lite fördomsfull.
Hur som helst så har jag ingen aning om vart jag vill komma med detta.
Kanske vill jag säga att livet blir så mycket mer intressant om man har vänner i olika kretsar, och var för guds skull inte rädd att bli klassad som lite knäpp.
Ni vet väl att ni blir så mycket mer intressant då?
029
Känner ungefär såhär just nu:
021 - dödas för att ha dödat
http://bloggar.aftonbladet.se/utmanarna/2012/03/11/houston-texas-ingen-har-sett-sa-manga-avrattningar-som-mike/
Mannen på bilden till höger har sett över 300 dödstraff, och i länken där högst upp kan ni läsa artikeln om just detta.
Det finns mycket att säga angående just dödstraff.
Mördarna bör få dö eftersom dom faktiskt dödat någon annan, precis som citatet "Du blir behandlad så som du behandlar andra". För om du har dödat någon så förtjänar du på sätt och vis inte att leva.
Samtidigt så tycker jag absolut inte att dödsstraff bör få finnas. Jag menar. Mördaren kommer garanterat inte ligga i graven och älta sitt mord. Det kan mördaren göra om han får sitta bakom lås och bom tills den dagen den dör på riktigt. (Då önskar jag att mördaren är typ 25 när mordet sker och 90 när den dör, vilket resulterar i ca 60 års ältande).
För jag förstår inte mördare som inte ältar och ångrar. Jag förstår inte mördare över huvud taget.
Är mördaren psykiskt sjuk så är ju kanske just sjukdomen problemet. Men vanliga, iskalla människor utan något som helst hjärta borde få något slags straff tillbaka.
Och då är det just det.
Att dom ska få sitta bakom lås och bom tills dom tillslut, förhoppningsvis, efter 20 år, kanske lyckas få något slags hjärta, och inte förstå hur dom kunde göra det dom gjorde.
Så mycket att dom önskar att dom vore döda.
Mannen på bilden till höger har sett över 300 dödstraff, och i länken där högst upp kan ni läsa artikeln om just detta.
Det finns mycket att säga angående just dödstraff.
Mördarna bör få dö eftersom dom faktiskt dödat någon annan, precis som citatet "Du blir behandlad så som du behandlar andra". För om du har dödat någon så förtjänar du på sätt och vis inte att leva.
Samtidigt så tycker jag absolut inte att dödsstraff bör få finnas. Jag menar. Mördaren kommer garanterat inte ligga i graven och älta sitt mord. Det kan mördaren göra om han får sitta bakom lås och bom tills den dagen den dör på riktigt. (Då önskar jag att mördaren är typ 25 när mordet sker och 90 när den dör, vilket resulterar i ca 60 års ältande).
För jag förstår inte mördare som inte ältar och ångrar. Jag förstår inte mördare över huvud taget.
Är mördaren psykiskt sjuk så är ju kanske just sjukdomen problemet. Men vanliga, iskalla människor utan något som helst hjärta borde få något slags straff tillbaka.
Och då är det just det.
Att dom ska få sitta bakom lås och bom tills dom tillslut, förhoppningsvis, efter 20 år, kanske lyckas få något slags hjärta, och inte förstå hur dom kunde göra det dom gjorde.
Så mycket att dom önskar att dom vore döda.
017
Ibland händer det saker i livet som liksom ger dig en extra kick i baken.
Det kan vara någonting som är himla bra och får dig att bara vilja prestera ännu bättre, eller så händer det någonting som fullkomligt suger, men du låter det inte äta upp det och kämpar vidare - för att du vet att du kan.
En sån där extra kick i baken -grej hände mig nyligt och nu är jag så himla inspirerad till att rocka.
Även om det är helt stört att bli inspirerad av just det som hände mig (vilket jag tyvärr inte kommer avslöja för er bitches).
Just nu vill jag:
- designa mobilskal, skateboards, tröjtryck och tygpåsetryck
- skriva en bok
- skriva en teaterföreställning
- skriva en himla massa bra låtar
- färga håret rött
- träna och förhoppningsvis bli några kilo lättare
Det är väl en himla massa bra saker, don't you think?
Och vet ni vad?
Jag tror att 2012 faktiskt kommer bli mitt år.
Det kan vara någonting som är himla bra och får dig att bara vilja prestera ännu bättre, eller så händer det någonting som fullkomligt suger, men du låter det inte äta upp det och kämpar vidare - för att du vet att du kan.
En sån där extra kick i baken -grej hände mig nyligt och nu är jag så himla inspirerad till att rocka.
Även om det är helt stört att bli inspirerad av just det som hände mig (vilket jag tyvärr inte kommer avslöja för er bitches).
Just nu vill jag:
- designa mobilskal, skateboards, tröjtryck och tygpåsetryck
- skriva en bok
- skriva en teaterföreställning
- skriva en himla massa bra låtar
- färga håret rött
- träna och förhoppningsvis bli några kilo lättare
Det är väl en himla massa bra saker, don't you think?
Och vet ni vad?
Jag tror att 2012 faktiskt kommer bli mitt år.
